Lite snö gör underverk

Var återigen i Uppsala häromdagen. Lämnade Stockholm direkt efter jobbet, övernattningskitet i ryggsäcken, finkjolen på. Och så en piffig top, och de svarta vinterstövlarna. (De där som nästan ser ut som mc-stövlar, och väl är det närmaste jag någonsin lär komma till att vara en riktigt tuff kvinna - en sån där som manövrerar en tung mc utan några problem.)

Resans mål var en av de närmsta vännernas bostad, och en trevlig kväll med glögg i koppen och mat på bordet. (Någon annans mat alltså - är just nu väldigt trött på min egen matlagning...) Anlände i Uppsala när det redan var mörkt ute. Jag har väl ingenting emot Uppsala egentligen, men av någon anledning har den staden aldrig kommit mig nära. Jag har aldrig känt att den skulle vara någon skönhet, trots sina många vackra byggnader.

Men den kvällen, då var den vacker. Snön föll mjukt och smeksamt i stora, duniga flingor. Allt det gråa och trista var dolt, och istället skimrade gatlyktorna som varma bloss. Snö kan göra underverk.