Vad läser man om då egentligen?

Scenario 1:
Jag: nja, jag har ju pluggat förut också
X: jaså, vadå för nåt?
Jag: etnologi.
X: ???

Scenario 2:
[som förut, sedan:]
Jag: etnologi.
X: jaha, då kan du allt om språk va.
Jag: tja, en del, men det är kanske mest för att jag pluggar språk också.
X: ???

Scenario 3:
[som scenario 1, sedan - en vecka senare]
X: jo, jag pratade med en tjejkompis, och hon visste precis vad det var du pluggade. Hon vet också lite om insekter.
Jag: ???

Fastän etnologi, etymologi och entomologi ligger snubblande nära varandra rent stavningsmässigt sätt är de helt olika vetenskaper. En annan skillnad - tror jag - är att både etymologer och entomologer har lättare att förklara vad de egentligen sysslar med. Eller också är vi som håller på med etnologi sämre på att förklara.

"Jo, det är ju kultur, kulturförändringar, varför folk beter sig som de gör" är min vanligaste något svävande förklaring, oftast följd av exempel på uppsatser som jag och mina kursare producerat,

alternativt en kort överblick över ämneshistorien:
"Det började ju där i början av 1900-talet, när man ville rädda bondesamhället undan glömskan. Då var det ju mest att de samlade saker; plogar, andra redskap, sagor och sånt." Och så vidare, i en snitslad bana mellan de olika intressefälten fram till idag med genus, invandrare och medel-Svensson.

Om jag inte har mycket tid, eller inte mycket lust, eller inte tror att min samtalspartner egentligen är särskilt intresserad hoppar jag gärna över den korta historiska överblicken. Vilket i sig kan få konsekvenser. Efter en - kanske ovanligt luddig, får man väl hoppas, antagligen inriktad på "tankemönster" och liknande - förklaring, fann jag mig plötsligt ställd mot väggen av min hårfrisörska, som undrade om jag kunde förklara varför en av hennes manliga kunder så gärna ville hitta en tjejkompis att prata om saker med, fast han hade flickvän. Kunde det vara något fel i hans förhållande?

Eh.... och efter den korta och lite pinsamma utflykten till amatörpsykologins underbara värld, där jag samtidigt försökte lotsa in henne lite diskret på det som etnologi egentligen tar upp, så försöker jag alltid få med åtminstone något exempel i mina förklaringar. (Dock ska tilläggas att en etnologisk studie av det här med tjej- och killkompisar, dessutom kontra relationer, säkert skulle vara mycket intressant.)

Alternativt plockar jag dock fram den betydligt mer kortfattade och dessutom mer kärnfulla:
"Det är som socialantropologi. Fast i västvärlden."

Och jag undrar ibland om folk verkligen förstår vad jag menar, eller om de vid det laget helt enkelt ger upp.

Nu har jag dock funnit ett nytt sätt - tror jag - att förklara vad det var jag sysslade med de där åren: Fredrik Lindström.
Nästa programserie han gör kommer nämligen, allt enligt svt.se, att handla om Sverige och svenskheten. Det är visserligen den mycket duktige historikern Peter Englund han ska samtala med, men attans vilket etnologiskt område de är inne och tassar på! Väntar med spänning på programmen.