Åter från Oz - fjärde Genèveresan

Lämnade åter Genève bakom mig idag. (Bakom, under - vad gör man när man flyger egentligen?) Måste erkänna att staden blir mindre och mindre "Oz" och mer och mer "Kansas" för varje gång. Jag undrar om det bara är det att man vänjer sig, eller att jag ser mer av staden för varje gång, eller om det är jag som långsamt förändras... ja, det blir ju något att fundera på.

Varje Genève-vecka är mycket intensiv. Seminarier, diskussioner och biblioteksbesök. Och även de där kvällarna när man ska koppla av, gå ut och ta en kopp kaffe eller en öl med tjejerna blir som extraseminarier. Lärare, kursinnehåll och litteraturlistor diskuteras. Ämnesval och metodologi för uppsatsskrivning tas upp. Och det som verkligen kan få känslorna att svalla är sådant som de flesta inte skulle bry sig ett dyft om - den senaste heta debatten rörde hur mycket av tolkningsprocessen som är automatisk, eller snarare - hur stort inflytande man har över sin egen produktion när talaren väl sätter igång. Ofta tycker två av oss tre att vi alla egentligen har samma åsikt, men förstår begreppen på olika sätt, och därför hamnar i motsatta läger. Och hävdar vi det - ja, då kommer den tredje med all säkerhet envist att hävda att vi inte alls håller med varandra... och så är debatten igång igen.

Från att ha sysselsatt oss med den mer abstrakta delen av teori och metod har vi nu gått över till mer handfasta sysselsättningar. Seminarierna ägnas inte bara till att diskutera hur arbetsminnen månne kan tänkas fungera rent teoretiskt och i modeller, utan också till att tänka ut olika sätt att mäta det hela i experiment. Och jag får väl erkänna att jag trivs bättre med detta. När man börjar diskutera expertis, vad det är i allmänhet och vad det är bland konferenstolkar, så blir det hela mer påtagligt. Jag kan relatera till det på ett annat sätt, fundera på vad det är jag känner att jag behöver bli bättre på, vad jag uppskattar hos dem som jag ser som experter, och därmed komma fram till en ståndpunkt i frågan. Och när man sedan får möjlighet att kombinera detta med teori OCKSÅ - ja, då börjar det bli riktigt intressant.
(Till dig, Tolken, kommer en egen liten berättelse med e-post inom kort - så kan jag gå in mer i detalj med litteratur och allt det där - misstänker att det kanske är mest intressant för dig?)

Ändå längtar jag till att få gräva ner mig i mitt specialområde, och se på det hela med etnologiska glasögon. Förhoppningsvis kan jag göra det nästa år, när det är dags för oss att arbeta med egna projekt. Huruvida det lyckas återstår att se.