Musikens makt

Klev idag upp vid halv 7-tiden för att börja dagen med att träna. Jo, jag vet - det låter som en personlighetsförändring, men det är inte så illa som det låter.

Har ett par träningsdvd:er (eftersom jag är för lat för att ta mig till någon annan träningsplats än hemmet för det mesta) varav en är dansinriktad och jätterolig. Den andra skulle jag testa för första gången idag: kondition och muskler, inspirerad av boxning. Jättekul. Trodde jag.

Träningen i sig var det inget fel på. Kanske kändes den aningen tråkig ibland, men den hade ändå klarat sig bra om bara musiken hade peppat. Det gjorde den inte. Någon slags ständigt pumpande, extremt monoton datorgenererad slinga, som fick en att känna att man hållit på en hel evighet redan efter dryga 20 minuters träning. (Passet var 50 minuter, så ni kan ju tänka er själva.)

Jag förmodar att det kostat producenterna mycket mer att använda sig av redan existerande låtar, men för slutanvändaren hade det varit värt mycket också. En blandning av klassiker som "Eye of the Tiger" (särskilt passande när det handlar om boxningsträning), kanske lite Tina Turner och så några nyare slagdängor - det är sånt som i alla fall får mig att gå igång och vilja ge allt och lite till. När man kan lyssna på musiken, kanske sjunga med i tankarna och inte bara hör det konstanta räknandet från instruktören, uppbackat av en melodislinga som för tankarna till hissmusik.

Därför: nästa projekt = knåpa ihop något litet blandband, alternativt hitta en CD med de rätta rytmerna, så kan jag ta bort ljudet på DVD:n och ha ett ROLIGT träningspass!