Brudkistan töms

Med hemgift som en hel prinsessa - 68 kvm brudkista.

Faktum är att man inte behöver ha porslin till ett 10-personershushåll, eller sängkläder till ett helt regemente. I alla fall inte om man är singel, och dessutom inte befinner sig på brudkisteorten särskilt ofta. Och när de storslagna bjudningarna för massor av middagsgäster också uteblir... ja, då kan det vara idé att börja rensa.

Hittills har det gått relativt bra, trots att jag är ekorre till naturen, och gärna sparar inför kommande vintrar, födelsedagsbjudningar och isolering pga naturkatastrofer. Idag var det kökshanddukarna som fick sig en genomgång. Under stödsamtal med min syster - som är fenomenal på att rensa - kom vi fram till att jag ju faktiskt inte kan behöva mer än tio stycken. Och då har jag ändå utrymme att ha några i tvätten, baka bullar med bakduk och använda ett par handdukar i städningen. Samtidigt.

Hemgiften behöver ju dock inte bestå av pengar eller föremål. Kunskap kan också räknas. I något land, jag minns inte vilket, var det tidigare mycket hög status bland rika män att gifta sig med välutbildade kvinnor. De kunde ju liksom inte bidra med något till hushållet eftersom de inte hade lärt sig arbeta. Ergo - har du en högutbildad hustru har du råd att låta henne gå hemma. Det var då det. Och vilka slutsatser man kan dra av det, förutom att glastaket var betydligt lägre där, och kanske inte ens av glas utan snarare av betong, det vet jag faktiskt inte. Om inte: att utbildning är en tillgång - fast inte alltid på det sätt man tänkt sig.