Kontinentala droppar, eller: "vad gör man med en söndag(morgon)" (tack Anders Glennmark, om någon minns den låten)

Bryssel välkomnade mig med regn när jag anlände. Kyligt var det också. Men även regn har sina fördelar. Regniga söndagar blir nämligen - anser jag - sådana bra museibesökardagar.

Om man dessutom har den enorma fördelen som vi har just nu, att bo bara runt hörnet från ett museum, så gör ju inte det saken sämre. Sagt och gjort unnade jag mig först en sovmorgon, sedan en lång frukost med nygräddat bröd, innan jag lunkade iväg till Cinquantenaire. Där finns bland annat Bryssels museum för konst och historia. Lite rörigt, tyckte guideboken, och jag är nog böjd att hålla med. Men trevligt ändå.

Tips till latinister och andra hugade: de har en relativt stor avdelning för romarriket, komplett med golvmosaik och liknande trevliga attiraljer.
För er som är intresserade av diverse fordon finns det också en utställning, som bland annat omfattar cyklar. Även sådana från förra sekelskiftet. Den ensamme cyklisten skulle inte behövt leta länge för att hitta ett fortskaffningsmedel i det rummet.(Ledtråd: det sista tipset är snävt inriktat, och anspelar på min holmesianska ådra.)

Det bästa var nog ändå byggnaden. Luftiga rum, stora ljusinsläpp, en byggnad från förra sekelskiftet... den var det bara att njuta av. Vissa tillbyggnader går förstås mer i 60-talsstuk, förvisso praktiska men inte särskilt livfulla. De ger en känslan av att ha kommit in i en högstadieskola. Men de kan man ju snabbt lämna, för att få andas och ta in skönhet igen.

Dagens överraskning blev det militärhistoriska museet. Gratis inträde. "Jaha" tänkte jag, som man tänker ibland. "Då förstår jag ju vad det är. Ett litet rum eller två, med lite grejer i. Tar nog inte så lång tid att titta på. Lika bra att passa på." Så trots att jag började bli sugen på fika tågade jag mot ingången.

Hangarer. Salar. Jäklar i min lilla låda.

Jag vet inte hur de lyckas hålla det i stånd med gratis inträde och en, säger en, lite låda för frivilliga bidrag, men de gör det väldigt bra. Jag hade knappt tagit mig igenom det första rummet, proppfullt med montrar med svärd och uniformer, som jag trodde bekräftade det jag antagit, innan jag insåg att det här var betydligt större än så.

Förutom diverse uniformer etc kan man beundra jag vet inte hur många flygplan - jag skojar inte, de har riktiga plan där - en gigantisk utställning om tiden före och under andra världskriget, som tyvärr inte var färdigställd ännu - diverse pansarvagnar samt en båt eller två. Helt otroligt. Och i utställningen som rör första världskriget finns alla - tror jag i alla fall, jag tappade räkningen - de stridande nationernas uniformer med.

Museet är definitivt värt ett besök, om inte annat så för att förundras över hur stort det faktiskt är, och hur stora utställningarna är. OCH för att man genom det militärhistoriska museet kan komma ut på utsiktsplatsen ovanpå triumfbågen och se ut över Bryssel. Helt gratis.