Flugornas rike

Enligt legenden finns det någonstans en elefantkyrkogård. De väldiga djuren samlar där sina döda, vandrar själva dit när slutet närmar sig för att vara med de sina - och där kan den hugade, samvetslöse pengajägaren söka elfenben att berika sig med.

Det svåra sägs ska vara att finna elefantkyrkogården. Den är en hemlig plats, långt bort från människors boningar, en plats av stillhet och ro.

Jag tror väl knappast jag någonsin kommer att sätta min fot på en elefantkyrkogård, men om någon tillfälligtvis undrar var deras bröder och systrar storlek mindre får sin sista vila så kan jag numera informera om det. Jag har funnit en flugkyrkogård.

Platsen är belägen där ljuset flödar, med en utsikt som tidigare bjöd på stadens kyrkotorn - innan nybyggda hyreshus kom ivägen. Jag gav mig in där, rensade platsen på kvarlämningar, och lämnade den - återigen beseglad, så att friden inte ska störas.

Och nu när vindsförrådet alltså är röjt och urstädat, så återstår bara att bära ut de returpapperskassar som stått bland alla fluglämningar.