Hösten nalkas

Klockan närmar sig 10 på kvällen, och ute är det mörkt. Riktigt mörkt. Efter att ha varit bortskämd med kvällssol så länge känns det redan nu svårt att hantera bristen på ljus. Och då befinner vi oss bara i slutet av augusti.

Unnade mig annars en nästan helledig dag i dag. Var uppe sent igår natt, sov länge och väl, låg kvar i sängen och myste tills nästan halva dagen gått, och tog pliktskyldigast anteckningar från endast en bok. Imorgon blir jag också ledig till största delen, då jag ska bege mig till Nyköping och besöka en marknad där. Det är gymnasieårens bästa vän som fått nys om den och blir mitt sällskap dit.

Har ni förresten funderat på det där med vänskap? Hur olika de kan se ut. För vissa berättar man allt och lite till - inklusive det där man skäms för, och lovat sig själv att aldrig yppa för en levande själ.

Andra betraktar man också som nära vänner, men man censurerar mer. Väljer ut de bitar av sitt liv man berättar om. Sållar bland episoder i minnet, och tar bort det de skulle anse opassande. Trots detta tycker man ofta att de känner en mycket väl, och man litar på dem.

Och så har vi naturligtvis de som är mer bekanta än vänner, de där som vet lite ditten och datten om en, men som man aldrig blottar sitt hjärta för, om inte av misstag, eller för att man vet att man skulle överleva en total sågning från den bekantes sida, eller vidarespridning av ens utsagor till andra.

Och ibland, bara ibland, tassar jag mig i tankarna nära en fundering över hur andra ser på mig. Vilken slags vän är jag egentligen för dem? Och allra oftast - egentligen alltid - kommer jag fram till att jag inte vill veta. En del saker bör helst förbli osagda.