Barn av min tid?

Ni vet såna där missförstånd angående låttexter? Sådana där där man ju tydligt hör vad det är de sjunger. Tills man sjunger med, och någon börjar skratta högt, ljudligt, rått... eh... påpekar att man måste ha hört fel. Precis, just sådana.

I viss lingvistiskt litteratur hänvisade man till dem som "lady mondegreens" - någon forskare hade tydligen hört en folkvisa om hur en earl dödades "they have killed the [vad han nu hette] and lady Mondegreen". Fast nu var det ju så att de hade "laid him on the green" i och för sig. Men i alla fall.

Andra rara exempel kommer från skolbarn i USA, där någon liten medborgare glatt skrev ner texten till nationalsången: "José, can you see". Återspeglar ju den nya befolkningsstatistiken, om inte annat.

Själv råkade jag ut för en för en tid sedan. Fast den var totalt ologisk tyckte jag ändå att det var det de sjöng. Fast jag hade åtminstone tillräckligt med förstånd för att tycka det var konstigt, och till slut (efter idogt lyssnande) komma fram till vad det egentligen var de sa.

De flesta av oss är väl medvetna om hur politiska och över huvud taget ideologiska barnprogram kan vara. De förklarar på ett (möjligen) pedagogiskt och (förhoppningsvis) skojigt sätt vad som är rätt och fel. Jag vet ju att det inte alltid är så numera - ibland är underhållning bara underhållning - men jag trodde jag hade råkat på ett riktigt extremfall när jag var hemma i Sverige för en tid sedan och såg Nicke & Mojje.

De skulle sjunga en sommarsång, en sång om kossorna i hagen. "Jaha" tänkte jag, så där som man tänker när man ser barnprogram: "det är inte mycket som har ändrats sedan jag var liten". (Eller så tänker man "så där var det minsann inte när jag var liten", men det behöver vi inte diskutera här och nu.)

Och så satte de igång: "Jag hör kossorna attacka. [kör: attacka, attacka], att jag har smöret på min macka [kör: min macka, min macka]". Och så vidare.

"Oj." Tänkte jag. "Det var som tusan." Inte bara sålde de in Attac-rörelsen till de små, de tycktes också propagera för veganism. Att korna skulle bli så arga för att man använder sig av mejeri-produkter - det var inte jag medveten om.

Tyckte dock som sagt att det var lite väl underligt. Lite väl mycket, kort sagt. Och mycket riktigt. Efter att ha lyssnat på nästan hela låten (och det var en rätt lång låt) så insåg jag hur den egentligen gick:

"Jag har kossorna att tacka [kör: att tacka, att tacka]"

Får man skylla på artikulationen, eller måste man medge att man associerar i underliga banor ibland?