Min lilla värld av blommor

torsdag, januari 11, 2007

Skönt att man har koll...

Jag var så himla nöjd. Där, på Stockholms Stadsmission, stod de. Stövlarna. Som den skodonsbesatta varelse jag tycks ha blivit har jag ett längre tag varit på jakt efter ett nytt par stövlar. Ett par som verkligen är stövlar och inte stövletter, men som ändå inte ska vara så där nätta och pipinetta - man måste kunna ha dem till jeans och allt möjligt. Å andra sidan ska det ju inte se ut som om det är Annie Oakley som är på ingång heller. Vad kan jag säga, förutom att jag älskar gyllene medelvägar och följaktligen kan ha svårt att hitta rätt här i livet. Ofta måste man liksom välja avtagsväg, och det är sällan som någon av dem lyser som guld så där på en gång.

Dessutom är jag ofta rätt sn... förlåt, ekonomisk. Och ärligt talat, när man redan har ett par snygga svarta stövlar som är snygga, sköna och hela baletten, så känns det lite onödigt att gå ut och köpa ett par till. Även om de stövlar man har ibland ger ett lite för uppklätt intryck.

Men där stod de alltså. 150 spänn. Som hittat. Och såg trots allt inte ut som de stövlar jag redan har. Även om de är höga, svarta och så vidare. Glad i hågen gjorde jag mitt inköp, och tog med dem ner till Bryssel. Där jag kunde konstatera att de ser nästan exakt ut som de stövlar jag redan har.

Å andra sidan. Det är ju som bekant detaljerna som gör det. Och de nya stövlarna (som ju faktiskt var otroligt billiga) har faktiskt en kantigare tådel, och kantigare klack. Alltså inte så där "gud så kvinnlig jag är"-uppklätt. Snarare "och om du inte passar dig kan jag faktiskt klå upp dig"-snygga. Om nu någon annan än jag förstår den beskrivningen. Det är ju trots allt inte fel att vara "kvinnlig med krydda", som en manlig bekant beskrev det hela. (Det var visserligen apropå frisyrer, men kan säkert även appliceras på fotbeklädnader.)

Är det förresten fler som lyssnar på Jamie Cullum just nu? Det tog ett tag, men till slut köpte jag i alla fall en skiva med honom. Och han är bra, det kan jag inte säga annat. Hur som helst ville jag bidra med texten från en av låtarna på skivan. Tycks passande så här medan vi fortfarande har nyåret i färskt minne:


Next Year, Baby

Next year, things are gonna change
Gonna drink less beer, and start all over again
Gonna read more books, gonna keep up with the news
Gonna learn how to cook, spend less money on shoes
I’ll pay my bills on time,and file my mail away, everyday
Only drink the finest wine,and call my Gran every Sunday

Resolutions, baby they come and go
Will I do any of these things? The answers probably no
If there’s one thing I must do, despite my greatest fears
I’m gonna say to you, how I felt all of these years
Next Year
Next Year

I’m gonna tell you how I feel
I‘m gonna tell you how I feel

Resolutions, baby they come and go
Will I do any of these things? The answers probably no
If there’s one thing I must do, despite my greatest fears
I’m gonna say to you, how I felt all of these years
Next Year
Next Year


Och apropå det: idag klarade jag av hela min (ändå rätt omfattande) "att göra"-lista. Utan att stressa. En klapp på axeln till mig! Nu väntar jag bara på att jag ska komma på det där som ju absolut skulle göras idag och som jag naturligtvis glömt bort. Det kan liksom inte vara så här bra...

Etiketter: , ,