För ovanlighetens skull: snälle du, fortsätt blogga!

Jag erkänner: jag är mer eller mindre bloggberoende. Inte av att blogga själv, kanske. Men då och då lägger jag ut en liten tanke eller så, eller nåt som hade kunnat vara en riktigt stor tanke, om jag bara hade tänkt efter lite.

Och när jag sitter och gör ingenting, alternativt tar en av mina alltför många pauser i uppsatsskrivandet, då kastar jag mig gärna över till andras bloggar. Jag har mina favoriter som jag följer (just ja, skulle ju ha uppdaterat min lista över bloggar... hmmm... ja, ja, en annan dag) och de flesta av dessa uppdateras då och då, även om så inte sker varje dag.

Men, Dunderklumpen, dig har det varit väldigt tyst om väldigt länge. Om du händelsevis läser detta: snälla, skriv något mer! Jag sitter ju faktiskt och pluggar här!