Möbelinköp à la Bruxelles

Ett stycke trädgårdsstol (vit plast) till min balkong.
Det är det senaste tillskottet till lägenheten. För den gav jag.... ingenting.

Bryssel är ovant (i alla fall för en svensk) behagligt när det gäller att göra sig av med möbler. Är det något man inte vill ha ställer man ut det på gatan. Och skulle någon komma förbi som vill ha det man ställt ut, ja, då försvinner det också.

Min första konkreta erfarenhet av processen var när jag skulle göra mig av med ett bord som blivit kvar i den nya lägenheten. Jag hade fått höra av min föregångare att det skulle gå bra att ställa ut det på andra sidan gatan, men man känner sig ändå väldigt busig. Jag närmast smög mig ut med det lilla soffbordet, placerade det relativt diskret vid muren på andra sidan gatan, och gick in igen.

Tittade ut genom fönstret tio minuter senare, och bordet var borta.

Häromdagen drog jag då själv nytta av det hela från andra sidan. Stolen bara låg där på gatan när jag skulle till jobbet. Och när jag var på väg hem på kvällen var den kvar. Så jag tog med den hem.

Nu står den där på balkongen, och bara väntar på sommaren...