Min lilla värld av blommor

onsdag, november 01, 2006

Mina barn, andras jävla ungar - fast för tänkandet.

Motsvarigheten för ovanstående på det intellektuella området är väl närmast "mina påståenden bygger på rena fakta, andras bygger enbart på ideologi". Och någonstans längs vägen glömmer man bort att fakta sållas i enlighet med... tja, ens tankar kring vad som egentligen är viktigast att hålla i minnet. Ideologi, om man så vill.

Mest irriterad blir jag nog när de som borde veta bättre talar sig varma för att det skulle finna någon slags värderingsfri forskning. På morgontv säger en representant för Timbro att man bör lägga ner diverse statliga myndigheter eftersom de producerar ideologisk forskning, och istället lägga över deras forskningsuppdrag på universiteten. Som ju är... eh... totalt icke-ideologiska? Förutom det faktum att man måste forska om "rätt" ämne för att få finansiering - vare sig det är staten eller privata företag som går in och finansierar forskningen. Och komma fram till resultat som finansiären tycker är värdefulla för att få fortsätta sitt projekt.
Säkert kan den ideologiska vinklingen vara mer eller mindre stark, men någontans finns ändå en anledning till varför man ser på vissa frågor ur en viss synvinkel. Argumentet "universiteten är oberoende" håller inte ända fram.

Ett liknande fall är när president Bush kallar en domstol för "aktivistdomstol", när den fällt en dom som påverkar homosexuella pars juridiska rättigheter. Bush är starkt konservativ i de frågorna. Ens egen ideologi blir så att säga osynlig, medan alla andra tycks hjärntvättade. Domstolen lär - enligt honom - vara full av folk som påtvingar andra sin ideologi. Kan vi gissa i vilken riktning domstolens beslut gick?

3 Comments:

At 10:17 fm, Blogger ChW said...

På vilket vis är Timbro kvalificerade att över huvud taget uttala orden "oberoende forskning"?

 
At 6:41 em, Blogger Erika said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 10:48 em, Blogger Erika said...

Tja, det kan man ju alltid diskutera. Som sagt var, det var det där med att inse hur präglad man verkligen är av det ena och det andra. Och ibland vill man bara inte veta.

 

Skicka en kommentar

<< Home