Våren är här!

Vårtoppmötet må vara över: helikoptrarna surrar inte längre i luften, och trafiken får flyta längs sina vanliga vägar utan att bli omdirigerad.

Redan innan vårtoppmötet kom våren, och antikmarknaden på Sablon ter sig ännu rarare i solsken. Buss 95 not Boeurs åker förbi, jag med den, och på lördagförmiddagen får man åka utan att bli hindrad av de som vill njuta av helgnöjet. Söndagseftermiddagar är det värre, bussen kommer knappt fram, och det klokaste är att kliva av en hållplats innan Sablon, för att i lugn och ro promenera den sista biten till marknaden.

Nästan 15 grader är det ute, och med den blå himlen över Bryssels hustak är det som att livet strömmar igenom en igen. Det är lustigt vilken skillnad vädret gör. Väl nere på stan räcker det att bara gå längs med gatan i lugn takt, titta in i en bokhandel eller två, för att känna att livet är underbart. Och det är inte lång tid man vill titta på böckerna: man vill ut, ut i solen och värmen! Bryssel kan var mycket grått och tråkigt på vintern när det regnar - det är som att hela staden går i ide, inte som hemma i Sverige där det inte är någon ute på gatorna, utan som om alla byggnader bestämde sig för att nu får det räcka. Många av de är grå, många skulle behöva få fasaden rustad, och utan grönska omkring sig ser det inte längre pittoresk-sjabbigt ut, utan mer bara sjabbigt. Men när löven är tillbaka och solen skiner, då är Bryssel vackert. Och det säger jag utan att skämmas!